På rosa moln svävar jag omkring, och jag njuter av alla vackra ting, och jag tänker aldrig mer komma ner, tänker stanna här

Utsikten från Anna's balkong
 

Jag behövde verkligen komma hem ett tag. Vara med min familj, och rensa ut allt som har med London att göra. Men alla har en gräns för hur länge de klarar att inte göra någonting. För mig var det två månader. Sen kunde jag inte längre motivera mig till att gå upp ur sängen. Så till slut lät jag bli. Då visste jag att jag behövde göra något annat. Hur mycket jag än älskar min familj, så behöver jag ett jobb och socialt umgänge. Inget av det fanns tyvär på min älskade ö.  
 
Men jag är lycklig nu. Hjärtat är helt igen. Det tog tid, men nu känner jag att jag kan leva fullt ut, och låta alla träffa den riktiga Elin. Tjejen med livsglädje fanns där någonstans bakom all sorg. När det finns en person, som man är villig att göra vad som helst för att få vara med, och för att göra honom lycklig, inte längre vill ha en. När han bestämt sig för att livet är bättre utan mig. Då är det svårt att tro på sig själv. Hur ska någon kunna gilla mig, när han inte gör det? Men nu vet jag, att jag är fantastisk och älskad. (Om än inte av alla) Alla dessa fina personer som har valt att vara vän med mig. Jag kan fortfarande förundras av det. 
 
 
Jag är ledsen att jag inte kan vara med er nu. Men jag är så himlahimla lycklig, så jag hoppas ni har överseende. Jag ska spendera sommaren i London, och jag kan inte sluta le. 

Välkommen hem till mig

 
Såhär ser det ut hos mig. Ganska tråkig gata, men med 5min buss, så finns allt jag behöver. Tegelhus, såklart. Och från mitt fönster ser jag träden som är i full blomm. Lätt bästa rummet jag haft för 90£/veckan. Det enda jag kan klaga på är att det är lite dragit vid fönstret. Men säg det fönster där det inte drar i England.... :) 
 
I eftermiddag har jag hängt med Mariusz i Leicester square. Spelat bordshockey (typ) och breakdance'at (mest Mariusz då). Kom hem, och blev igen bjuden på nepalsk (nepalisk? napaliensk..?) mat, och nu har vi tittat på Britain's got talent tillsammans :)
 
Nu ska jag vila mina trötta fötter, och hoppas att de håller ännu en dag på Leto. Godnatt ♥
 
 
 

"When a man is tired of London, he is tired of life." — Samuel Johnson


Jag har ätit frukost med Anna på Leto Belgravia. Där jag numera spenderar de flesta av mina vakna timmar


Jag har hängt på Urban Bar i Whitechapel, medan Elia jobbat. Blivit bjuden på Corona, och pratat om framtiden


Max och jag (aka. Massimo och Elina) besökte vår gamla kollega Catalin, på ett härligt fik i Angel. Fyllde på med energi i form av vegansallad och gratis kaffe. 
 

Har nu, efter att ha jobbat  8 dagar i rad, haft min första lediga dag, sen jag började på Leto. Så jag hade tid att flytta. Fick hjälp av Anna att släpa runt på mina väskor (som gick sönder precis innan vi kom fram). Bor nu hos världens sötaste lilla familj från Nepal. Blev bjuden på grillfest redan dag 2. Max kom och gjorde mig sällskap, och vi avnjöt massor av vin och mat från Nepal. Jag känner att jag kommer att trivas här :) 
 

Vackra Orsa

 
 
Lite bilder från min tripp till Orsa. Här ser ni i princip hela Orsa centrum. Skolan, resebyrån, busshållplatsen, konsum och stadshotellet. 1min gångavstånd till allt. Det är så fint där uppe. Hoppas verkligen på att få spendera ett par år där. 

Lycka är att ha en stor, kärleksfull, omtänksam familj i en annan stad - George Burns

 
Är så otroligt glad och tacksam för att jag har er 

Lilla Vackra Anna

 
 
Det fina med att bjuda in sig själv till någon man egentligen inte känner så bra, är att man definitivt kommer varandra närmre efter att ha delat säng under en vecka.

Hon har köpt jordgubbar, och erbjudit sin sida av sängen. Visat hur man hänger upp skjortor så att man inte behöver stryka dem, och visat bästa utsikten från lägenheten, så att jag kan ta bilder. Vi har pratat pojkar, tagit fel buuss 3 gånger i rad, och skrattat tills tårarna rinner och det gör ont i magen. Det var länge sen det hände senast ♥ 
 
Hon har så mycket kloka tankar, och tröstande ord för krossade hjärtan. Tack fina du!

Har hittat ett hem

 
Har blivit så bortskämd på det här stället att jag nästan inte vill flytta härifrån. 
Men nu har jag hittat ett rum att hyra! :D 
dubbelsäng, dryg halvtimme till jobbet, busstopp utanför dörren, städat, för 360£/månaden. Mycket mer begär jag inte av London. Flyttar på onsdag. Lycklig! 

En ny plats att kalla Hemma

 
Packade min väska, tackade Javier med Vodka, och har flyttat in hos Anna ett par dagar. Här är utsikten från hennes balkong! Hon delar huset med endast tjejer, och det här är första gången i en flatshare som jag känner att jag faktiskt kan ta i något i köket.. 
 
På Annas hyllor i köket fanns endast kaffe och öl (typiskt Anna. Och London). Så hon gick direkt och köpte yoghurt och bär för hon vet att jag tycker om det (typ det enda jag åt på Leto förut) Världens finaste ‹3
 
Ska sova ett par timmar nu, innan jag ska tillbaka till Leto. Kramar

Lägesuppdatering

Hej, en liten läges- uppdatering.

Jobbar varje dag denna vecka. Ingen smygstart här inte. Men jag har vilat i två månader, så det gör mig inget. Bara väldigt ömma fötter som inte har vant sig vid att springa 8 timmar om dagen.

Jobbet är i princip samma som förut, så det är lätt att komma in i det. Men vi har en ny meny som jag måste lära mig. Och kunderna är lite.. annorlunda. Måste vänja mig vid att det inte ar något konstigt att spontant köpa choklad för 800kr, beställa mat för det dubbla, och sen bara ta en tugga av allt, eller ge 200kr i dricks. Välkommen till Belgravia!

Sover fortfarande hos Javier. Bostadsmarkaden här är för snabb för att jag ska hinna med. "Kan tyvärr inte visa den idag." Dagen efter är den borta. Men det ska nog gå snart

Nu ska jag iväg och träffa lite Tinderboxkollegor, innan jobbet. Ha en bra dag! Kramar


Leto Belgravia

 
Min utsikt just nu.
En bit av Leto i Belgravia, där jag borjar jobba imorgon. Området är väldigt fint, och här omkring bor alla rika människor, så tydligen måste jag införskaffa nya klader att jobba i. Här jobbar större delen av teamet jag jobbade med förut, så jag känner de flesta redan :) 
 
Har spenderat större delen av dagen har. Pluggat menyn, Ätit frukost med Anna, och letat efter rum. Ska senare gå till banken och öppna ett nytt konto, och sen gå och överraska Elia på pubben där han jobbar.   
 
Kan inte sluta le. Hoppas ni har det lika bra som jag, och inte saknar mig allt för mycket. Kramar
 

Welcome back

 
 
 
Idag fattade jag mitt  bästa beslut hittills. Åkte till Leto caffee i Soho, och överraskade Barbara och Sasha (chefen). Båda började gråta (av lycka får vi hoppas). Precis den reaktionen mitt ego hade hoppats på ;)
 
Behövde inte ens fundera på att fråga om de behövde personal, eftersom det första Sasha sa (efter en 5min lång kram) var "Snälla säg att du är tillbaka för alltid. Är inte säker på att vi behöver anställa någon just nu, men jag fixar det. Ge mig 5min." Sen visar han mig bilder på deras nya lokaler, exalterad som ett barn på julafton. Och jag blir överöst av både mat och kaffe. 
 
Så efter två månader, utan någon arbetsgivare som vill ha mig, så var det här en jäkla boost för egot, hehe :) 
 
Kvällen spenderas med gamla/nya arbetskamrater, och det ser ut som att jag börjar jobba imorgon. Lycklig!  

London hälsar välkommen med regn

Min Utsikt Just Nu
 
Jag är på plats, jag lever och mår bra. 
Spenderade fyra timmar med fulla hammarbyare, på väg mot Arlanda. Fick efter lite ommöblering iväg min väska. Och var på väg mot Gatwick. Det fanns wifi på flyget, så jag spenderade hela resan med att leta boende.
 
Var otroligt trött när jag kom fram, och missade mittt tåg med ganska exakt två sekunder. Men på nästa tåg satt en fredagsglad kille med den mest fantastiska brittiska dialekten, och mitt hjärta smälte. Sen fick jag hjälp av en vänlig själ att släpa min väska upp för trappan, och jag kunde inte sluta le. 
 
Sov hos Heather igår, och har nu landat i Javiers soffa. 
Jag har inga pengar, inget jobb och ingen stans att bo. Men jag är lyckligare än på mycket länge, och jag har blivit bjuden på spansk hemmafest ikväll. Och tycker livet är ganska fint ändå
 

Bergochdalbana, Ölandsluft och soffor


 
När jag flyttade till England, så fick jag ofta höra "Går det inte så är det bara att komma hem igen". Men oj vad det gick. Upp och ner, på min livs bergochdalbana. Med många fritt fall, men ibland vågde jag till och med blunda, sträcka upp händerna i luften och bara njutta av farten. 
 
Men allt roligt har ett slut, och jag kände att det var dags att lämna nöjesfältet och komma hem till familjen. Jag saknade dem så mycket. Och nu har jag varit hemma ett tag, gått långa promenader och andats ölandsluft. Gjort kroppkakor med mormor och kört bil. Och letat jobb. Som jag har letat. Men aldrig var det någon som sa "Går det inte, så är det okej att ge upp. Låt inte din stolthet hindra dig".
 
Så jag får säga det till mig själv istället. 
 
Elin, du har försökt ditt allra bästa. Du chansade, och man vet aldrig om det går förän man har försökt. Men bara för att du hade bestämt dig för att bo i Sverige den här sommarren, så är du inte sämre än att du kan ångra dig. 
 
Går det inte så är det okej, då är det bara att åka tillbaka. Och det är precis det jag tänker göra. Visst, det är ingen självklarhet att det kommer gå bättre där. Men arbets- och bostadsmarknaden ser lite anorlunda ut. Och jag har världens bästa vänner, som har lovat att låna ut sina soffor tills det löser sig. 
 
Så när ni läser det här, så sitter jag på ett plan på väg till mitt andra hem, mitt älskade England. 
Loondon, get ready, cause here I come

Orsa

 
 
Har tagit en liten sväng förbi Orsa. För er stackars ovetande människor, så har jag varit på intervju för en skola här uppe. Sök på scott orsa, för att kolla in stället. 
 
 
Är nu precis klar med information,  rundvandring och intervju. Är så otroligt pepp. VillVillVill! Så håll nu tummarna för att de insåg vilken fantastisk person jag är, så att jag kommer in. I så fall kan jag 2015 säga att jag är massör, personlig tränare OCH turistguide. Plus kunna jobba inom spa och hotell. Hur fint vore inte det? :) 

Smålands Stolthet

Nu till slut, har även jag fått uppleva Guldfågeln Arena. Efter alla dessa månader av väntan. Om man bortser från bristen av mål, och att bortaklacken lät mer än vår, så tyckte jag absolut att det var väntan värd. Så nu gäller det att ni går dit och stöttar dem, när jag inte kan :)

 

Please do not attempt to walk on the water

Spenderade söndagen med mina favorit pojkar + 30 andra personer. Efter två timmars bowling var man lagom mör i armarna, och Erik hade brutit x antal naglar. Men kul var det, även om resultatet inte var nått att tala om. 


Instagram

Under den senaste tiden har jag fördrivit tiden med att:

Lyssna på Lars Winnerbäck ~ Tittat på snön ~ Ritat kartor till diverse intervjuer ~ Firat påsk ~ Fachinerats av USA's regler ang. äktenskap med sin partner / kusin ~ saknat London ~ Satsat mina sista kronor på Allsvenskan i Hörlösa spelbolag ~ Fått påskkort från England ~ Blivit titulerad "Oäkta gränsarbetare" av A-kassan 




 

Be miserable. Or motivate yourself. Whatever has to be done, it's always your choice ~ Wayne Dyer


Tänkte ta en promenad i det vackra vårvädret

Men Gud ville annorlunda

 

RSS 2.0