"Den positiva tänkaren ser det osynliga, känner det ogripbara och uppnår det omöjliga."

Jag måste erkänna att det kan ha hänt nån gång under mina tonår att nån ha fått hjälpa mig upp från ett toagolv. Men det har aldrig hänt mitt på dagen, en onsdag. På gymmet. 


Kort sammanfattning: Stapplar in på gymmet. Svimmar. Spyr. Blir upphittad på toan av ägaren och får ligga på golvet på hennes kontor tills jag kan stå på benen. Får lite vatten och namn på några superpiller för mensvärk. Guds gåva till kvinnan  ♥


Efter det skulle jag träffa en "vän" som aldrig dyker upp. Chefen säger att han vill flytta mig till ett annat Tinderbox. Casey ringer och säger att vi flyttar till Hounslow om två veckor, (det var på G att hans vän ville byta med oss, så vi kunde bo i Victoria, men så blev det inte) till ett hus som ligger 20 min promenad från stationen och över en timme till centrum, så det är inte en chans att jag kan stanna på jobbet. Jag säger upp mig, gråtandes, och chefen ser ut att vilja gråta han med. Han funderade på om vi kanske kunde flyga in mig med helikopter varje morgon.. Åh, världens gulligaste chef!


Denna flytt som skulle bli så bra. Men nu vet jag inte vad det blir av oss. Allt detta för att försöka spara pengar. Så att vi snart kan se världen. Så jag fortsätter att läsa backpacker-bloggar och tänker på nått annat, även fast jag helst bara vill gråta.


Så nu försöööööker jag verkligen att tänka positivt. Jag bor med mannen jag älskar, i london osv osv. Men vissa dagar gör det så svååååårt!




Arnos Grove visar sig från sin bästa sida

Varje gång jag har joggat förbi den här platsen, har jag tänkt att jag ska gå hit med kameran. Men nästa gång blir det en joggingrunda ändå. Sen när började jag välja att pringa istället för att fotografera? Tror mest det har med minnet (åldern) att göra. 


Men idag, släpade jag med mig hela kameraväskan och stativet, ställde mig precis brevid promenadstråket på årets soligaste dag. Skuttade omkring, kröp i gräset, hängde över stativet, viftade frenetiskt framför kameran med självutlösaren.


Hörlösa har väll börjat vänja sig, men vad ska alla stackars Londonbor tänka?

Men påskliljorna fortsätter att lysa när inget annat gör det




Varför? Varför går det inte som jag vill? En enda liten detalj fel, så skiter sig allt. Vårt pussel som vi jobbat på så länge, förstörs på en sekund. Så nu står vi här med varsin pusselbit på en helt tom yta, och jag vet varken in eller ut. Vart ska man bo och vart ska man jobba? Och allt där emellan?
Vill bara gråta. Vill somna och vakna upp i morgon, så kan allt vara löst. Okej? Okej.

"Det fläktar lite"



Lite fler bilder från Sverige. Körde en sväng, för att få känna doften av hav. Alltid lika fint där nere.
Hade tur som inte blåste bort


Vi har solen i ögonen och spilld mjölk överallt




Underbar start på dagen. Vaknade på fel sida. Orkade bara hälfen av min joggingrunda. Casey berättar att vi får flytta in till det nya stället den 11:e april. Dvs. 11 dagar efter vi ska vara ute ur vå nuvarande lägenhet. Chefen berättar att jag bara kommer att få betalt för en dag av min semester. Hade en väldigt lång arg disskusion med honom, men det slutade ändå bara med "Mitt fel, inget jag kan göra åt det, förlåt."



Så nu kan det bara gå bättre


Tillbaka i London



Igår var det dags att lämna mitt Sverige och åka tillbaka till London igen. Började med en sväng på Baronen, då jag hittade ett bortglömt presentkort. Trevlig överraskning. Funderade på varför det var så mycket folk där inne, och det visade sig att en känd hollywood-fru var på besök. Allt jag kunde skymta var ett stort, blont hårsvall bakom alla människor.

Flygresan var inga proplem, satt djupt försjunken i min bok större delen av tiden. Tog en liten joggingrunda på Arlanda för att hinna med Londonflyget. Men allt gick bra, och jag njöt av utsikten och min bok. Mina engelska språkkunskaper hade inte hunnit försvinna, utan jag klarade att ta mig hem med tunnelbanan och släpade  resväskan (som var 0.5 kg från övervikt..) hem till min väntande engelsman.

Idag har jag hunnit med den jogginrunda i den varma vårsolen, och ska nu till gymmet innan jobbet. Vi hörs!


Anledningen till att jag kommer hem






Vintern Vs. Våren


22 December 2011



19 Mars 2012


..Och så kom vintern



Ena stunden skiner solen, och det är över 10'c. Och så, pang. Från ingen stans kom en snöstorm? Vad hände? Mitt lilla Öland, slutar aldrig att förvåna. Men tio minuter senare så var det över. Nu skiner solen och gräsmattan är grön igen. Det är som om ingeting har hänt.


Jag är ett måndagsbarn. Hela livet blev en helg



En vanlig måndag i Hörlösa. Jag har ätit frukost och läst Barometern. Rensat ut skor. Fotograferat. Handlat och spanat in vårtecken. Dokumenterat när de bygger på huset, och handlat förnödenheter för England. Tittat på molnen, och på svensk tv, och nästan blåst bort. Precis det jag längtat efter (inte just att blåsa bort, men..) Och halva dagen är fortfarande kvar.


All truly great thoughts are conceived by walking - Friedrich Nietzsche





Tog en promenad med far, innan mörkret kom. En gråtrist dag i Mars, men jag tycker det är fint ändå. Och det har hänt en hel del, sen sist jag var här.


We didn't lose the game; we just ran out of time. ~Vince Lombardi



Var tvungen att komma hem, så jag kunde se säsongens sista match. Mot Slätafly. Det sluatade inte riktigt som vi hoppats, men jag var kanske mest glad över att se lillebror spela igen.


Det som ligger närmast mitt hjärta


Jag ser ner på alla de små vägarna och åkrarna. Ett tåg som kör på en leksakstågbana. Röda hus med vita knutar. En bondgård. Allt blir större och större. Och planet går ner för landning.

Jag minns första gången jag sitter i luften på väg mot ett nytt liv och ett nytt land. Jag ser bara tegelhus. Ingenting ser ut som den svenska landsbygden. Jag får en klump i halsen för jag vet att där nere finns det inte en mormor som dricker sitt förmiddagskaffe med mjölk från Ica i Sandviken, och löser melodikrysset. Ingen pappa som tar på sig jackan från Lantmännen och går ut för att mjölka korna. Bara tegelhus där det dricker breakfast tea med semiskimmed milk. Äter en toast och tittar på X-factor. Pratar ett annat språk. Mannen brevid mig frågar vänligt om jag varit i England förut, och vad jag ska göra. Jag svarar på knacklig skolengelska så gott jag kan. Men han förstår vad jag säger, och jag känner att det här ska nog gå ändå.

Nästa gång jag åker tillbaka är det minnst lika jobbigt. Det är så många obesvarade frågor, och osäkerhet om framtiden. Men när jag tittar ut genom flygplansfönstret och ser hur London breder ut sig, så vet jag att det finns en familj som kommer ta emot med med öppna armar. Jag är en del av dem. Det är alltid jobbigt att lämna, men nu åker jag från ett hem till ett annat.

Den här gången höll det på att inte bli något flyg över huvud taget. Men en stunds panik, gråt, hopp som tappas och tänds igen, hjälp från min engelska familj, och tusen kronor senare, så är jag på väg. Även den här gången behöver jag tänka till en gång extra innan jag pratar. Men det känns pinsamt, det är mitt modersmål det handlar om. 

Jag ser ner på Ön, som börjar ta form. Jag kan symta bron och den stora remlamskylten för vårt blågula möbelvaruhus. Jag blir extra varm ocm hjärtat, för där nere väntar de som jag älskar allra mest, och vad som än händer, hur många ställen i världen jag än kommer att bo i, så är det hit jag kommer tillbaka.
Det är hit jag åker när jag ska hem.  

Jag förstår inte hur han gör!



Mina skor efter två veckor vs. Pappas skor efter 20 år






Min telefon efter två veckor vs. Pappas telefon efter 20 år


Har varit i himlen och vänt


Mest för att göra min far avundsjuk

-


Music a la Sweden





Äntligen spelar vi bra musik på Tinderbox! Flera stycken av låtarna på nya spellistan är med systrarna Klara och Johanna Söderberg som tillsammans kallar sig First Aid Kit. Ni har säkert hört talas om dem mer än jag har, här borta på andra sidan vattnet. The Lion's Roar släpptes i januari och blev deras första album på listorna i USA och Storbritannien, och mest sålda album i Sverige.

-






Tränar kroppen och knoppen


Svensk äggamacka och engelskt té

Hade ett pass med en personlig tränare för ett tag sen, och jag har fortfarande träingsvärk, såhär en vecka senare.. Dagen efter kunde jag knappt gå över huvud taget. Så de gjorde lite nytta, uppenbarligen. Fick prova på kickboxning. Så jäkla roligt! Mamma har nog rätt, det är lite mer aggresiva sporter jag borde hålla på med.

Förövrigt tränas jag för fullt för att bli supervisor. Samtalen med chefen låter precis som utvecklingssamtalen i skolan. "Du gör allt jättebra, men du måste ta lite mer plats" Hehe.. Men tror det blir lättare nu när jag har en titel som gör att jag faktiskt måste bestämma och låta lite mer. Och jag känner att jag kan mitt jobb nu, och vet vad som behövs göras. Så jante kan slänga sig i väggen.

Håll tummarna


Watch it, share it, do it

KONY 2012 from INVISIBLE CHILDREN on Vimeo.


Ta 30 minuter av ditt liv, och se på den här filmen. Jag vet att den är på engelska, men jag tror ni förstår budskapet ändå. Jag vet inte om ni har hört om det, man jag hade det i alla fall inte. Det är sjukt egentligen, att trots all media och komunikationsmöjligheter vi har, så är det så mycke som pågår i världen som vi inte vet någonting om. Det härär i alla fall ett litet steg på vägen, för att ändra på det


Lite mera av Paul



Godmorgon Sverige! Har precis fått i mig min frukostsmoothie, och nu ska jag till gymmet och träffa en personlig tränare, innan det är dags för ettt stängningspass på Tinderbox igen. Hoppas ni får en bra dag!


What's my name again?




Det är Elin med ett I, inte Elin med ett E. För Elin med ett E blir eh, inte i'.  

Alla på jobbet har gått italian-style och kallar mig Elinaaa. Förutom Hamed som säger Hellen. Alla andra säger Ellen. Och när de verkligen anstränger sig för att säga rätt, så blir det Ääliiiin. Igår när någon frågade hur jag stavar mitt namn, svarade jag E-L-L-E-N, utan att tänka på det. Tror det är dags för Sverige snart..

St Paul's Cathedral



Som vanligt blir det aldrig som jag tänkt mig när jag ser fram emot något. Ingen dans på gymmet idag. Men istället fick jag träffa manager, nya dansläraren och en personlig tränare som ska träna mig gratis imorgon "för skoj skull". Och så blev det personbästa på jogingrundan imorse, och en rejält turist-promenad. Så måste säga att jag är nöjd ändå :)


Inspiration



Idag taggar vi joggingrunda, gymmet och danslektion. Vad ska man annars göra på sin lediga dag?


När oturen är med





Ville så gärna plocka några av de fina blommorna, men det fick man inte.
Sen visade det sig att laxen jag köpt innehöll fisk. Jobbig dag.


Du skapar din egen verklghet


Det svenska London



Lyssnar på Eldkvarn och surfar runt på
Londonsvenskar.com, som äntligen har fixat sin hemsida. Så sitter just nu och läser om måste-se, events och resturangtips i London. De har också forum där man kan prata med andra svenskar i London, så funderar på att börja med kompis-blind-date igen. Hade ju min storhetstid som au pair. 
De har även ett köpes/säljes-forum. Vad som annonseras mest? Smörgåstårtor, snus, biljetter tilll luciatåg, svenskadeckare och IKEA möbler. Allt den desperate londonsvensken behöver.

Annars är det inte så mycket på G. Casey har precis åkt iväg till körkortskursen, för andra gången. Vi får hoppas att de har bokat honom den här gången. Jag är ledig i två dagar, innan en hel vecka med stängningspass börjar. Woho!

Kramar, eder Elin


Alla dessa torsdgara man ska hinna med..

Efter att ha vaknat på fel sida, (som stackars Casey fick känna av, hehe) lyckades jag vända dagen med hjälp av lite sång och kaffe på jobbet. Tyckte mig skymta solen, så när jag slutat (20 min tidigt!) gick jag för att hitta en plats av avnjuta solskenet på, men det var aldeles för många höga bygnader ivägen..

Antal gånger det händer i Hörlösa, kan man räkna på en hand.  

Men jag åt min fruksallad och ringde världens bästa morfar o grattade på födelsedagen, istället. Hade ett riktigt bra pass på gymmet, som för övrigt har de snyggaste omklädningsrummen jag sett. (lite mer än Hälsans hus lilla rum med en träbänk..) Och nu avnjuter jag en laxsallad till tonerna av Lasse ♥

Slutet gott, allting gott


En matblogg

Här kan ni beskåda Casey's "manfood" tillagad från receptsamlingen "matlagning för grabbar" (fritt översatt), skandinaviska delikatesser från "Nordic" (eller ja, nordiska delikatesser kanske)  och min räk/fiskgryta med couscous.

Vi utnyttjar gärna det faktum att vi bor i centrala London, och brukar då och då skämma bort oss själva med middag ute, då det finns ett stort utbud av bra och billiga resturanger. Jag har även snokat reda på några fler resturanger där man kan bli serverad pyttipanna, köttbullar och ägg/kaviarmackor, så när jag får välja hamnar vi lätt där ^^

En annan fördel emd storstaden är att de dagar man är extra lat och inte ens orkar ta sig utanför dörren för föda, så finns det alla möjliga sorters take-away, som kör det till dörren, utan extra kostnad. Oh yeah, vi lever et hårt liv.

Men oftast så är det en trapp upp vi beger oss när vi bli hungriga. Är lite stolt över mig själv att jag har börjat freestyla lite mer i matlagningen. Eller lagar mer mat över huvud taget kanske. Bäst är vi nog på sallader. Som kan varieras i all oändlighet och är lättast att freestyla i! Idag blir det lax och blåmögelost-sallad : )

Hej intressant inlägg! Nu vet mi allt om mitt födointag..

 


RSS 2.0