och vi pratar om vart vi ska just inatt, men jag antar att vi menar hela livet

Tumblr_lejxr7i0yw1qetmlko1_400_large
Ångest. Oro. Saknad. Rädsla. Panik

Jag vill inte åka härifrån!
Just nu kan jag inte alls se allt bra i att komma hem. Ju närmre jag kommer, desto mer panik får jag.
Sista gången tillsammans med Julie och Johanna.
Hela Englandstiden har det varit vi tre. Och idag har vi träffats en sista gång, och suttit och pratat minnen och framtidsplaner.
Hur ska jag kunna komma tillbaka till England utan dem?


En sista promenad ensamma, tillsammans









Livet på en pinne

Jag önskar att hag var far i det här huset.
Då får man:

-Ligga o dra sig i sängen på morgonen, hur länge som helst

-Få kaffe serverat på sängen, varje morgon

-Man behöver aldrig göra de tråkiga vardagsrutinerna med barnen, utan kan bara leka med dem när man känner för det

-Man har sin hobby som jobb

-Man får middagen serverad varje kväll. Även om frun redan ätit middag, lagar hon åt en ändå.

-Man behöver aldrig handla, tvätta, stryka eller städa

Och ändå, så får man klaga massor på hur hårt livet är


We can do it


Förvånad. Eller..? Nej?


Fick en mindre chock när:

-De hade städat upp sin egen röra i köket, när jag inte hade jobbat på ett par dagar

-Louise kom och bad om ursäkt för allt oväsen kvällen innan (Hon hade tjejmiddag och det var värre än en tonårimgs första ff-fest, lång efter midnatt)

-De hade tvättat OCH hängt upp sina egna kläder, under tiden jag var borta


Vad som däremot inte frvånar mig är, att istället för att ge mig en nyckel till grinden, har de lagt ut ett vedträ som det är meningen att jag ska stå på för att sträcka mig över och nå knappen för att öppna innifrån. Så nu måste jag stå där, hoppa upp, krampaktigt hålla mig fast med ena handen, och skrapa upp halva armen medan jag försöker hitta knappen på andra sidan. Jag ser ut som jag blivit misshandlad..


You're the sunshine of my life





Såhär har jag tillbringat min lediga tid de senaste dagarna.
30'c och solsken.
Idag ösregnade det när jag cyklade hem
(Man måste älska englandsväder)


Att skiljas är att dö en smula

Blev inte mycket sömn inatt.
Legat vaken i flera timmar.
Tänkt. Minnen. Gråtit. Funderat på framtiden.
Just nu önskar jag att jag kunde pause tiden. Eller att allting var likadant när jag kommer tillbaka till England.
Lika mycket som jag vill åka hem, lika lite vill jag lämna England.
Jag hatar avsked. Och nu måste jag säga Hejdå till alla. Till alla de som blivit den största delen av mitt liv det senaste året. De har blivit mina bästa vänner, och jag har delat hela min Englandsupplevelse med dem. Hur ska jag kunna komma tillbaka, utan att de är här? Börja om på nytt igen.
Jag vet att jag kan få nya vänner, och att några av dem fortfarande är kvar. Men det gör ju inte att jag kommer sakna de andra mindre.  Ja, man kan hälsa på. Men jag veeeet att det inte kommer bli för jäkla ofta när de bor i ett annat land. Och det spelar ingen roll, för jag har vant mig vid att ha dem här, träffa dem nästan varje dag. Det är så jag vill ha det. Men man kan inte få allt man vill?


Lördag: Jobb
Söndag: Jobb
Måndag: Jobb och Säga Hejdå till Julie och Joanna
Tisdag: Jobb och Säga Hejdå (så länge) till Mie
Onsdag: Jobb och Säga Hejdå till Jule
Torsdag: Jobb och Säga Hejdå till gymmet
Fredag: Jobb och Packa
Lördag: Jobba
Söndag: Flyga hem


Ingen vet när om ett tag är,
men det är då jag vet vi ses igen
Ingen vet hur långt ett liv är,
men jag lovar att vi ses igen

Men det känns bättre nu
Här är allting som förut
Samma tavla med lite annan färg och annat ljus

Vi ses igen - Vildsvin



Glad Svensk Midsommar på er!

 



Hoppas ni har det toppen! Själv jobbar jag hela helgen,
så jag kan inte ens ta mig till Hyde park för lite Svenskt midsommarfirande...


Vi räknar dagar, räknar år


Bara 9 dagar och 10 timmar kvar.
Stå ut
Du klarar det. Du klarar det. Du klarar det


Små vita ljus
Bara stjärnor mellan träden
Jag ser mörka hus
och motorvägar räls
En stadig puls
Över broar genom städer
Och för din skull
så reser vi igen

Vi räknar dagar, räknar år
En skymt av solen doft av vår
Snart kommer regnet som en våg
Och sköljer bort
allt som inte är musiken

Kent-FF


Denna kvinna var kanske lite väl överdriven och negativ?

"Envisage a country where it is dark for most of the year. Imagine a place E where the snow is so deep you can't leave home without a snow-plough.
Imagine somewhere so cold that if you go out with wet hair, it freezes and breaks off. And a glass of beer costs around £5 ? if you can find one.
Welcome to Sweden; a country of nine million people but so dull that even Sven Goran Eriksson left.
Tonight, he will be reminded of his homeland when England play Sweden in the teams' final game of the group stages of the World Cup. Neither side needs to win, so the game could be? dull.

I was born and brought up in Sweden. As a child, I thought it was perfectly normal that it snowed from October to April. I didn't grumble when I was fed raw fish and bits of elk, or when I had to travel to and from school in the dark.
I thought, like all those around me, that Sweden was great. I imagined I would live there for ever, marry Thomas Ostman from the next village (even though he hated me) and have lots of little Annikas and Bjorns.
Until the age of 16, I knew no better. Then I visited England. Suddenly jumping in a freezing lake at the end of April to celebrate spring's arrival seemed eccentric, if not insane.
Hurling myself naked from a sauna into a snowdrift no longer felt like a great way to spend the weekend.
I also discovered there was a world out there that we Swedes were rarely told about. And that there was this thing called the sun that didn't only come out in June, July and August.

It didn't take me long to decide to move permanently. I would go home to Sweden for holidays, full of stories of London. 'Do you want to stay here for the rest of your life?' I would ask my friends, looking around at the snowdrifts and elks.
'Why not?' they would reply. 'There's no place like home.'
The image of Swedes is that they resemble their most famous vehicle, the Volvo; reliable, steady and safe.
But unlike the Volvo, they are prone to eccentricity, like Sven's fabled love life. They are an unnerving mixture of deadly dull and totally eccentric.

Of course Sweden has its upsides. When it's lovely, it really is divine. The sun shines, the air is fresh, the flowers are bright and the lakes are inviting. There is hardly any traffic and it all feels clean and rich.
Swedes do have reason to be patriotic and now, from a distance, it's one of the things I most admire about them.
how they can find so much to be pleased with themselves about is beyond me ? especially now Volvo is owned by the Yanks. But good luck to them; we could do with a bit more of that pride in England.

I still go back there regularly. My husband and I were married there eight years ago today. For our honeymoon we went to an island close to Gothenburg. Of course it rained for the whole two weeks, but luckily we had the World Cup to watch.
Sweden is rather like a drug; you think you need it until you escape. People are brought up with the endless propaganda, which I suppose is why so many of my compatriots stay there.
As children we learned songs about snow. 'Yippee, it's snowing,' run the lyrics of one gem. 'Isn't that fun? Hurrah. We'll get our skis on and take our sleighs out and won't we have a blast.'
Well, hello! It may seem like fun for a day or two, but it snows for seven months. Call me perverse, but in my view there's only so much fun you can have on a pair of skis.
Some enlightened Swedes know this and have left. Ulrika Jonsson, Ingrid Bergman and Greta Garbo to name a few.

Interestingly, Swedes are taught from an early age that they are the only people in the world who can run anything.
I admit that if you look at Ikea they have a point. Where else can you get a plate of meatballs, furnish your kitchen and stock up on aquavit all at the same time?
Though, of course, you won't find any aquavit in Ikea stores in Sweden. Oh no. Alcohol is dangerous and is only sold from a state-owned shop called Systembolaget, which closes at 3.30pm, so you need to plan the fact that you'd like a bottle of wine with dinner before lunch.
Of course, Swedes don't complain about it. They are used to being obedient.
For example, on September 3, 1967 at 5am, the whole country went from driving on the left to driving on the right, despite the fact that 80 per cent of the population had voted against the change in a referendum.
Sweden is the only place in the world where this could have happened because everyone there is used to doing as they're told. Imagine trying the same stunt in Italy or France.

It is a myth that Swedes are jolly, happy people. If this is what you think, it's because you have probably only met Swedes abroad. And of course they're happy overseas; they're not in Sweden any more.
Or you have caught them just before one of the three main social events that punctuate the Swedish calendar and give Swedes a licence to drink as much as they like.
First, there is the last day of April, when Swedes congregate around lakes, break a hole in the ice if they are still frozen over, and jump in.
Then, on midsummer's night eve, when it is light all night, the Swedes dance around a maypole. Should you happen upon this festivity, you must be prepared to sing a song about little frogs which ends with everyone throwing themselves on the ground.
Finally, at the end of August, there is the big crayfish party which marks the end of summer and when ? yes ? you stuff yourself with this lobster-like creature while sitting outside in the cold and pretending to be in the Mediterranean.

Although Sweden for a child was rather nice ? after all, you never tire of building snowmen when you're five ? for a teenager, it's not such fun.
In the summer, there was lots of swimming ? the country is full of lakes ? but there were also lots of mosquitoes.
I spent most of my weekends as a teenager with friends drinking beer, or any other alcohol we could get hold of, by the local lake or hanging out in the only cafe within a 20-mile radius.
The most exciting event was a dance held in the village hall every two months. We would spend hours getting dressed stealing alcohol and drinking it on the way there.
The disadvantage of this was that, for those of us who couldn't hold our drink, we often ended up in a freezing ditch on the way to the dance.

On a normal day in Sweden no one smiles. If you do smile, people look at you as if you're trying to steal their wallet.
I was amazed to find that England was so friendly. I wasn't used to people chatting to me in the street or cracking jokes.
When I took my children to Sweden on holiday last year, I was depressed by it. OK, so it rained for the two weeks, but I found the people so, well, sad.
It is well known that Sweden is always near the top of the suicide ratings for developed countries ? even though they have a very good standard of living. Win or lose tonight against England, it won't make any difference to most Swedes: they'll still be miserable."


Man slutar aldrig förvånas

-Jag har nu i uppgift att även sortera föräldrarnas annvända kläder, och avgöra vad som ska tvättas och vad som kan användas igen

- Istället för att fixa diskmaskinen (som funkat halvtaskigt i över ett år) ber de mig att skölja tallrikarna extra noga (vilket inte gör nån skillnad) och diska alla glas för hand. Hade jag kunnat hade jag fixat den själv, men nu är det bara slöseri med tid..

-Varje morgon, ligger Simon i sängen fram till ca kl.9, tittar på tv och får kaffet serverat, medan Louise och jag stressar sönder och kör morgonkriget i köket. Det känns väldigt rättvist?

-Louse sa till mig att jag gärna får äta av salladen i grönskakslandet, för de har så mycket att de får slänga. Ändå köper hon sallad?! (Eller är det ungefär som att pappa har hela lagården full av kor, och ändå köper mjölk?) Plus att hon nu har kommit med mer och mer saker jag inte längre får äta, för det är "hennes", så nu är det bara pasta och vitt bröd kvar för mig. Och sen måste jag ändå slänga hälften av hennes bröd för att hon inte äter upp det innan det möglar..!!

Samma vilsamma visor du sjunger för mig



Pic: Me
Bluebellwood 16/11 2010
Nikon D5000+ Tamron 18-200/3,5-6,3 XR Macro
f/5.0 ISO 200


Samma långsamma, långsamma
händer som trevar på dig
Samma plågsamma, plågsamma
tvivel som gnager i mig
Och samma våldsamma, våldsamma
känslor jag känner för dig
Och samma stillsamma, stillsamma
hopp som du säger till mig

Och det går tusen av mig på en dig
och jag är som jag är
Ja, det finns inte tusen av mig
men du är som du är
och då är det så

Lars Winnerbäck - Långsamma Händer



“I always cry at weddings, especially my own” ~Humphrey Bogart


Stiligt värre

Efter 12timmars arbetspass är jag redo att slänga mig i säng. Min mage har varit själmordsbenägen hela dagen, så jag gav den en jäkla massa piller, och skickade den till psyket, och hoppas att den stannar där tills den mår bättre. För jag pallar inte detta mer.
Jack's mage hade ingen större livsglädje heller idag, och Louise sa lite sådär i förbifarten, när de var på väg ut genom dörren, att de skulle åka iväg nu, så jag fick vara hemma med honom.
Men vi har haft skitkul! Åh, jag älskar den killen!

Eftersom jag måste jobba hela helgen (Hejdå midsommarfirande i London) är jag ledig imorgon. Så det är Casey Baker och Windsor som gäller. Men jag vore ju inte riktigt jag, om jag inte ställde alarmet för att cykla till gymmet innan. Så det är precis vad jag tänker göra. Vem vill ha sovmorgon? Sova kan man göra i graven (Ska jag säga som sov bort halva förra veckan)

Älskar er, Godnatt


Det är klart att jag saknar en dag som förut

149825_450141248508_233308248508_5548572_1846076_n_large

Jag stängde aldrig nånsin några dörrar
Jag bara gick ut
Och du fråga och jag svara
"Det är klart att jag saknar en dag som förut"

För man saknar sånt som man inte har
Och man saknar allt som man inte har kvar
Vi har fortfarande långa vägar kvar
Man saknar inte sånt som man har

Vi märkte nog aldrig riktigt vad som hände
Förrän allt var slut
Och igår kom vintertid och jag tror att jag kände
En dag som förut

För när snön hade kommit och marken hade täckts
Var vi mitt i vår ljusaste tid
Nu har löven fallit och minnena väcks
Jag kan fortfarande höra ditt liv


Från och med Då, Från och med Nu




Har sett så mycket bilder nu från årets alla studenter. Och det får mig helt klart att längta tillbaka till min egen. Ett helt år sedan nu. Kan inte fatta vad fort tiden har gått. Då hade jag ingen aning om vad jag skulle göra. Sen dess har jag jobbat på Böda, målat ladugård, praktiserat på dagis, flyttat til England och jobbat som au pair i två olika familjer i nästan ett år. Och nu sitter jag här igen, och... vet inte riktigt vad jag ska göra härnäst

Men jäklar vad kul vi hade.
Önskar jag var lika bekymmerslös som jag var den dagen.


Det går upp och ner. Och för en gångs skull beror det inte på mina hormoner


Det har varit några dagar då jag har fått skulden för det mesta. Och Louise verkar på riktigt tro att hennes ungar klär på sig, äter sin frukost, borstar håret, packar sina väskor och borstar tänderna helt själv. Medan jagsitter och rullar tummarna. Och hur många gånger jag än försöker förklara att Hattie inte lyssnar på ett ord vad jag säger, så verkar hon inte förstå det. Eller så bryr hon sig bara inte.

Men så har vi haft ett par dagar, då morgonkriget har gått helt utan tårar. Vi har till och med haft tid att leka o busa, medan Louise sitter i mjukosbyxor med sin iphone. Och badtid och läggdags blir plötsligt hur roligt som helst. Vi har vattenkrig, sjunger, rider på ryggen, kittlas och läser sagor. Och trots att Louise är runt omkring dem så låter det: "Elin, titta på mig!" "Elin! Titta, titta vad jag kan!" Åh, det gör mig så glad! Då är det nästan att jag vill stanna lite längre.
Men bara nästan


One day at the poloclub










Tvätta, Hänga, Stryka, Tvätta, Hänga, Stryka



Det här var hälften av det som väntade mig när jag varit borta ett par dagar.
Och de tror att de ska klara sig utan en au pair i fortsättningen?


Snaaaaart hemma

Nu är det bestämt! 3:e juli, 6.50 lämnar jeg England för den här gången. Och jag ser verkligen fram emot det. Innan, när jag planerade att stanna till Augusti, då var jag helt okej med det. Men nu, när jag vet att jag ska få komma hem om bara ett par veckor, har jag fått mer hemlängtan, och skulle ta flyget hem imorgon om jag kunde. Men 15 dagar och 10 timmar ska jag nog klara mig.
Nu har jag även insett att jag måste säga hejdå till alla fina vänner jag fått här. Bara Mie och Javier som är kvar när jag kommer tillbaka. Jag önskade att alla hade hittat sig en pokvän, och stannade i England med mig. Vad bra det hade varit. Jag får väll se till att knyta massor av kontakter på bröllopet imorgon ;)

Simon bara skrattade åt mig när jag sa att jag ska på bröllop, i ösregn, med 200 pers jag inte känner. Men sen tillade han att jag skulle tänka på honom som ska vara ute och spela polo hela dagen. "Jag är för gammal för det här." Jag får ju iaf forhoppningsvis vara under tak den mesta av tiden.

Så fort Simon eller Louise kommer hem ("Det blir inte sent" Jo, säkert..) åker jag till Casey, och imorgon blir det bröllop hela dagen. Eftersom jag inte kommer vara hemma o kunna blogga något, har jag tidsinställt några inlägg åt er. Så ni kan ha något att läsa. För jag vet att ni inte har nått bättre för er ;)

Puss o sånt

Bara för att min kusin har sagt att det är bra med glass när man är förkyld


Melissas bilder:





Såhär såg de flesta av hennes bilder ut :P


Tempel Bar, det var här vi hängde varje kväll


Irländsk folkmusik i varje pub typ :P


I sista stund (på flygplatsen) fick jag mig en Irish coffee :D


You're gonna wish these days hadn't gone by so fast



Pic: Me
Bluebellwood 16/11 2010
Nikon D5000+ Tamron 18-200/3,5-6,3 XR Macro
f/5.0 ISO 200


You're gonna miss this
You're gonna want this back
You're gonna wish these days hadn't gone by so fast
These are some good times
So take a good look around
You may not know it now
But you're gonna miss this


Sunt bonnförnuft


-Man avslutar en förpackning innan man öppnar en ny

-Man tar in tvätten om det regnar. (Är inte au pairen hemma, kan man göra ett försök själv)

-Har man slut på smör, köper man inte hem mängder av mjölk (om man inte tänker göra smöret själv) Då bör man överväga att börja använda bonnota

-Man förstår att lite rengöringsmedel i diskmaskinen, inte lagar den

-Säger man åt au pairen att inte ställa in glas i diskmaskinen, ska man inte göra det själv

-Säger man att man inte vill att ungarna ska få hål i tänderna, borde man inte ge dem godis/kakor/glass i valfri mängd efter varje måltid


Syftar inte på nån speciell familj eller så.. (?) Men existerar inte bonnförnuft i England?
Trodde aldrig jag skulle säga det, men jag längtar efter bokstavsordning i kryddhyllan och regler om hur man hyvlar osten

Från en strykbräda till en annan

Ledsen för lite dålig uppdatering. Men förkylning och jobb 13h/dygn, gör att jag tar all den tiden som blir över till att sova. Och då menar jag verkligen varenda minut jag kan få. Spelar ingen roll att jag gick till sängs direkt när jag slutade igårkväll, klockan åtta. Idag fick jag två timmars ledigt, och då somnade jag direkt.

Louises vän har varit uan au pair i ett par dagar, och då rasade hela hennes värld. Så på min lediga tid har jag varit och hjälpt henne. Heder till alla föräldrar som klarar hela barnens uppväxt helt själva. För ni förstår, här, skulle det aldrig vara möjligt..

Några konstaterande och anledningar


-Jag trivs jäkligt bra i England

-Jag har vant mig vid att de pratar fel språk, och börjar bli ganska bekväm med att prata det själv

-Jag kom inte in på nån av de skolorna jag sökte i Sverige

-De flesta av mina vänner hemmifrån, är utfugna, och lever någon annan stans

-Jag har förälskat mig i en engelsman. (Mamma har du hört uttrycket "regler är till för att brytas"?) Jag älskar honom

-Det är alltid bättre att kunna säga att man jobbat i butik i England ett år, än på norra Öland..

-Det finns, skype, frimärken och telefoner

-Småland coffee, skandinaviska skafferiet och IKEA förser mig med det jag vill ha när suget efter svensk mat blir för stort

Rubrik o sånt?


Jag vill inte jobba. Jag vill soooooova

Det spelar ingen roll att jag sovit massor i helgen, jag är trött i alla fall.
Och det spelar ingen roll att jag får ont i magen av kaffe, jag tänker leva på det i alla fall.

Nu blire till o ta en av de där underskattade middagslurarna igen. Innan eftermiddagspasset börjar..


Lilly Allen-LDN



You might laugh you might frown
Walkin' round London town


Riding through the city on my bike all day
It doesn't get me down and I feel ok
Cause the sights that I'm seeing are priceless

Everything seems to look as it should
But I wonder what goes on behind doors

Sun is in the sky oh why oh why
Would I wanna be anywhere else
When you look with your eyes
Everything seems nice
But if you look twice
you can see it's all lies


3 timmars guidad promenad genom Dublin, sammanfattad i ett knippe bilder








Längtan ut är inte så stark som längtan hem - peter Egge




Ändlösa samtal med Julia. klippa gräset. Äta glass från hemglassbilen. Äta bullar o saft i mormor o morfars uterum. Fotografera kor. Se på svenska tv-program. Bugga. Äta sill. Lyssna på sommarpratarna. Grilla. Äta jordgubbar tills jag får ont i magen. Flumma med Freddy. Känna igen folk på gatan. Dansa på Vallen. Få skit under naglarna. Hoppa från Piren. Bränna mig. Köra bil. Lyssna på Mix megapol och Rix Fm. Skicka vykort till Tyskland, Frankrike, Spanien och Österrike. Sova i min egen säng. Byta bilder i digitala fotoramen. Titta på tv i pappas kök. Te-kväll med kusinen. Hänga i Borgholm. Lösa melodikrysset. Äta frukost och läsa Barometern tillsammans med pappa. Använda alla mina kläder. Handla av Camilla på Ica. Ligga i mammas soffa och inte göra någonting. Göra spontana besök hos mormor och morfar. Åka till Blå Jungfrun. Sakna England.


Andas in, Andas ut osv.


Jag visste att jag inte skulle vara hemma på min lediga fredagskväll. Lär av dina misstag? Men när man börjar jobba 7am morgon efter är det liksom ingen idé att gå ut. Längtar efter att inte bo på min arbetsplats, så chefen inte kan komma o knacka på dörren och be en hjälpa till lite mer, då man inte måste fly hemmet för att slippa jobba lediga kvällar.

Fick först i uppgift att vattna Louises plantor. Läge att säga att det regnat hela dagen och att de redan simmar där ute i sina krukor?
Sen skulle jag få Hattie i säng, som gör mig galen med min oförskämdhet. "Elin, du kan inte säga åt mig vad jag ska göra. Jag säger till dig, okej?" "Ja, det var bra i skolan, måste du alltid fråga det?" "Du kan ju inte ens packa min balett-påse ordentligt, du vet att jag måsta ha strumpor med!" "Du bestämmer inte på det här stället, eller hur"? "Du vet att jag alltid har den tandkrämen, sluta fråga!" "Prata inte med mig!"

"Ja, visst. Självklart" (Nej, jag gör bara som din mamma säger. Nej, du använder alltid olika sorters tandkräm. Förlåt för att jag låtsas vara intresserad. Du har aldrig sagt att du behöver strumpor till baletten)
Honärfemår Honärfemår Honärfemår Honärfemår. Är det en ursäkt?


"Som Piff och Puff, Helan och Halvan, Ketchup och Äpelpaj!"


Casey: "Vi passar bra ihop du och jag. Du är bra på att prata och jag är bra på att lyssna"

Åh, men tack så mycket.
Men säger inte du nått så gör jag det. För att för att fylla ut tystnaden liksom

(Nån som vet vem jag citerar i rubriken?)


En fredag i punktform


-10x mer folk än syre på tåget i morse. Alla stod som packade sillar. Brukar inte ha nått problem med det, men när vi var nästan frame, kände jag hur det började svartna för ögonen och jag kämpade för att få i mig lite av det syre som inte fanns. Hade jag kunnat hade jag fallit ihop på golvet, men det fanns det inte plats för. På nått sätts lyckades jag hålla mig upprätt tills vi nästan var framme, då folk började resa på sig för att gå av, och jag klämde mig ner på ett säte som blev ledigt. Fick hjälp av en äldre man och en ung tjej, som hjälpte mig av tåget och gav mig vatten. Efter lite luft, nötter och kaffe så var jag på benen igen

-2,5 timmes enkel resa för en 10 min intervju på Job-centret. Var lite försenad, för alla jag frågade om vägen, visade mig åt olika håll. Men jag kom fram tillslut, de kopierade mina papper, fyllde i ett formulär och sen fick jag gå igen

-Har hittat en jättegod kryddblandning i ett av kökskåpen. Så nu dricker jag jul-te och laddar inför sommaren.

-Har varit på gymmet varje dag denna veckan, och börjar äntligen känna lite skillnad. Älskar kännslan av när man orkar längre, och kan lägga på några extra vikter.

-Har städats allt som städas kan i detta hus. När Louise kom hem frågade jag vad hon ville att jag skulle göra. "Det vanliga" Ja, men nu när jag redan har letat reda på varenda dammtussi hela huset och förrintat dem, vad vill du att jag ska göra då? Hattie, Louise och nyanlända mormor åkte för att hämta Jack från skolan, och har nu varit borta jagvetintehurlänge. Så jag fördriver min tid med att blogga, och är beredd att hoppa iväg och se ut som att jag jobbar, så fort de kommer tilbaka. Vad ska hon göra åt saken? Ge mig sparken? Ha! xD

Börjar oroa mig för lillebrors ordförråd


Jag: Hur är det hemma?
Bror: Lugnt och skönt
Jag: Men vi pratade om vädret, så det var de jag syftade på. Hur är vädret?
Bror: Lugnt och skönt
Jag: Okej.. och vad menar du med det?
Bror: Lugnt och skönt


Ett stilla regn, soligt, en svalkande bris, varmt? Vem vet?
Inte jag i alla fall..


Det är alltid läge för en Sven-Ingvars


Tar va som finns, en tunn kavaj, och blåa jeans
Och packar sen, med resten
Jag åker bort, men inte långt
Jag åkter kort
Mot salta hav, och solsemester

Det blir en sommar i sverige, igen
Ja, en sommar i Sverige, igen
Sol, vind och hav, en tid att koppla av
De är sommar i Sverige, för mig
Vill ha en sommar i Sverige, med dig


Hemma snart!


Nu är det bestämt
.
Jag åker hem i slutet av juni, och kommer tillbringa sommaren i Sverige.

Och ärligt talat är jag väldigt, väldigt glad för att det blev som det blev. Jag börjar sakna er väldigt mycket nu. Och en sommar hemma, utan jobb, då jag kan göra vad jag vill och ha tid att träffa alla, är precis vad jag önskar just nu. Få en rejäl dos av alla jag älskar, innan jag åker tillbaka. För Ja, nu är även det bestämt. Jag tänker åka tillbaka till England, och försöka mig på ett liv här et tag till. Utan au pair'ande. Ha ett vanligt jobb, sluta på eftermiddagen, och komma hem till mitt eget hem. Gud, vad skönt det ska bli!

Men just nu vill jag bara hem.
För Öland och Kalmar kommer alltid vara mitt hem. Jag kommer aldrig "åka och hälsa på mina föräldrar".
Nej, jag kommer åka hem.

Krama pappa, hårt och länge. Äta jordgubbar. Springa barfota i trädgården. Hänga på Ica. Ligga vaken om nätterna och titta på film med bror. Läsa Ölandsbladet. Äta hembakat bröd. Dansa genom huset och sjunga högt. Cykla med mamma. Utekvällar på KM. Bada i havet. Äta mormors kroppkakor. Hälsa på kusiner. Se solnegången i jordhamn. Läsa böcker på svenska. Skype'a. Baka kakor. Klättra i körsbärsträden. Klaga på KLT. Promenera på kvarnholmen. Sitta på uteserveringen i Byxelkrok varma sommarkvällar. Gå på marknad. Cykla. Ta upp all plats i soffan och bläddra mellan alla tv-kanaler. Äta vad jag vill ur kylskåpet, när jag vill. Sola på balkongen. Lyssna på hög musik. Dricka hemmagjord fläderblomssaft


Första gången som du ska hålla nån i hand, första gången som du ska kyssa någon man. Första gången som du är riktigt kär.

 

  • Första natten sedan jag flyttade, som jag inte somnade samma sekund som jag la huvet på kudden. Vände o vred i flera timmar. Kommer krävas några kaffe för att klara Hattie och Jack ensam ikväll.
  • Provade på BodyJam på gymmet för första gången. Dans/gympaklass typ. Medelålders kvinnor, massa skaka rumpa och Backstreet boys. Ja, jag hade roligt iaf x)
  • Drack ett helt glas mjölk idag, för första gången på jag vet inte hur länge. Och hittils har min mage inte sagt nånting! :D

 


Gå-på-bröllop-klänning


Jordgubbstävling


Pappa, såhär ser Louises jordbubbar ut. Hur långt har dina kommit?

Alla andra jordgubbsodlare är självklart också välkommna att delta i tävlingen!


"Sometimes it's the smallest decisions that can change your life forever.” -Keri Russell


Åhhh, så mycket beslut att fatta över en natt.
Försöker intala mig själv att det inte är livsavgörande. Men ändååååååååååå! Hej, kom och hjälp mig! Jag som hade en sån bra plan, men nu måste välja en plan B. Och ingen av dem är riktigt vad jag vill. Och jag måste bestämma mig tills imorgon. Men hur det än blir, så kommer jag snart hem till Sverige, och jag längtar sååå!

Låt oss sova på saken

Hur klarade man sig utan envägskomunikation och blogg förr?


Pappa, jag såg att du hade ringt. Jag jobbade just då. Jag vet att det är väldigt mycket i bondelandet just nu, men när har man störst chans att pratas vid på msn? Eller har mat-och sovtider återgått till det vanliga nu?
Vi hann ju inte prata så mkt sist, glassbilen kom ju. Vad är väll en dotter i England, när man inte har ätit maräng-glass på jättelänge? ;)

Kram

Dublin ger ett första intryck

Ni får Dublinbilderna lite pö-om-pö, så ni inte drunknar i dem.
Vi börjar från början:
 





I trust you




Sveriges nationaldag!


Louise har lagat thai idag, och även jag fick en portion. Jäklar vad gott! :)

Jobbade några timmar på morgonen, sen begav jag mig ut i regnet för en heldag på stan med Casey
. (Trots att vi bor ca 30min från varandra, har vi inte sets på två veckor. Älskar våra jobbscheman..) Pirates of the caribbean 4 och klänningsköp var på G. Mamma, du skulle varit jäkligt imponerad om du visste hur snabbt det gick. Kan bero på att jag gjort en hel del förarbete, men ändå. Kom in, provade en klänning, och 10 min senare var vi ute ur butiken tillsammans med en ny klänning och en liten kofta. (Nu har jag ju inte far i närheten, men jag har hittat en annan man som gillar att skämma bort mig, haha ;) ) Hoppas kunna visa er en bild snart!

Sveriges nationaldag idag! Hur firar man? 
Jag tänker iaf sätta mig o skriva vykort. Massor av födelsedagar och namnsdagar närmar sig!
Godkväll!


London in Dublin?



Det var alltså den "GRÖNA Ön" vi besökte?




Igår hade jag min första sovmorgon på evigheter (vi hade alarm varje morgon i Dublin, för att hinna med så mkt som möjligt) Tror ni inte då att Hattie kommer i arla morgonstund och knackar på min dörr, för att fråga var hennes jäkla tröja är! Åh, jag ville börja gråta. Ta en annan tröja för sjutton!

Men jag somnade om, och sov riktigt länge. Inte vanligt för att vara jag. Sena mötte Melissa i Reading för lite shopping och Baksmällan II. Jag hade inte så höga förväntningar på den filmen, men fasen var rolig den var. Jag garvade mig igenom hela filmen!

Hann träffa Casey i typ en halvtimma, då han kom från jobbet, innan jag var tvungen att åka tillbaka o jobba. Jobbade Fredagkväll (Eftersom jag inte hade några planer för min lediga fredagskväll, så åkta jag på att jobba istället. Tack så mycket..) lördagkväll och heeela söndagen. (Nej, där ljög jag. Fick en hel timmas ledigt nu)

Idag, för första gången var de min arbetsuppgift att leka med Hattie o Jack ett par timmar, när både Simon o Louise var borta. (Trots var Louise sa innan, så har jag bara fått städa och inte vara med dem över huvud taget) Lyckades få ut Hattie en liten stund, och vi hade skitkul på studsmattan, med rockringar osv. Men sen vägrade de göra något annat än att titta på tv. Kul!

Men eftersom jag jobbar så länge idag, har Louise lovat mig en kort dag imorgon. Och för en gångs skull har Casey och jag lyckats pricka in en ledig dag tillsammans. Yes! :D

Nu ska jag ta en powernap/sova middag (Öland vs. England). Det är för jäkla underskattat
Puss!


.


The Market




För att börja från den absoluta början på min Irlands-resa:
För att inte behöva jobba på lördagsmorgonen, sa jag att vi skulle åka ganska tidigt på förmiddagen. Hehe
Så på morgonen tog jag min lilla väska och traskade iväg mot busshållsplatsen. Jag måste säga att jag var väääldigt stolt över min packning! BjörnBorg väskan och kameraväskan var allt jag hade med mig. Alla år av packande har äntligen gett resultat ;)

Jag vandrade igenom Bracknells marknad, sen satt jag och hade lite kvalitetstid med mig själv. Skriva av mig alla tankar, bläddra i en tidning, lyssna på Lasse och dricka en kaffe på Costa ♥
Efter det tog jag tåget mot Brackwater, mötte Melissa och vi tog tillsammans tågen till Gatwick flygplats


BBQ time

Tumblr_llum6gagm11qk0u4eo1_500_large
230874_1980258555355_1509916850_2224876_5848186_n_large
Prigelz-590x393_large
4535371860_53318f7a03_large
20080529131746
bilder

Alla pratar om att de ska grilla.
Jag vill också!

Ja, det var nog allt jag ville säga. Ingenting om att jag har varit o grillat eller så. Nej, bara att jag är avundsjuk på alla er där hemma, som kan grilla när ni vill. 

Hela släkten i Jordhamn. För många marshmallows på en liten pinne. Stor köttbit o god sallad på altanen. Engångsgrill och brända korvar i parken. Grillspätt och goda vänner.


Had a f'cking bad day

121941_700b_large

Jäkla skrutt-dag!
Jag mådde bättre när jag låg på backen brevid cykeln, med sönderskrapade knän, i ösregn

Tänker bara gå o lägga mig, så att den äntligen tar slut, och ta nya tag imorgon.
Tyvär försvinner ju inte allt jobbigt bara för att det blir en ny dag..


RSS 2.0